lyfter fram människans självmedvetande och meningsskapande inom ramen för en subjektivt konstruerad värld.
betonar relationernas betydelse för identitetsskapande och upprätthållande av psykisk hälsa.
framhåller en känslomässig förankring i livet genom användande av en fenomenologisk metod.
strävar efter att etablera individen i en situation av frihet, val och ansvar i den egna livssituationen.
betraktar ångest och kriser som existentiellt öppnande möjligheter.
Relationell och existentiell
Gestaltterapin har under sin livstid kommit att alltmer utvecklas till en interpersonell psykoterapiform som vilar på existentiell grund. Vi ser relationen som läkande i sig. En gestaltterapeut betonar kvaliteter som empati, genuinitet och respekt samt strävar efter att etablera en autentisk verklig relation. Mötet mellan terapeut och klient är ett proffessionellt och mellanmänskligt möte, mellan två personer som delar erfarenheten av att vara en människa i världen. Mötet, kontakten, situationen här och nu, medvetenhet och ansvar är de centrala hörnstenarna.
Kroppen
Kroppsmedvetenheten har en viktig plats i gestaltterapin, eftersom det är genom kroppen vi får kontakt med våra känslor. I kroppen lagrar vi minnen för allt vi upplevt. Kroppen ger också tydliga signaler om hur vi har det. För att komma fram till vad som är oavslutat, oformulerat och som ännu söker sitt uttryck arbetar en gestaltterapeut med att öka din medvetenheten om hur du förhåller dig till din kroppslighet. Sinnesförnimmelser, känslor och intellekt ges samma värde.
Medveten närvaro och här och nu
Medveten närvaro har varit en av de metoder gestaltterapin arbetat med sedan starten på 1940-talet. Likheter finns till det som idag kallas för Mindfulness. Gestaltterapeuter pratar om awareness, skärpt medvetenhet eller bara här och nu. Medvetenheten tränas upp i nuet - vilket alltid är utgångspunkten i gestaltterapi. När du arbetar med din historia och tidiga erfarenheter så är det i ljuset av hur de påverkar dig i ditt liv idag. Gestaltterapeuter talar också om oavslutade gestalter, med det syftar vi på oavslutade mönster eller teman som upprepar sig i relationer, situationer eller tankar. De behöver avslutas, cirkeln behöver slutas helt enkelt, för att inte de inte ska hindra dig i din nuvarande tillvaro. Det här helhetsperspektivet innefattar också att dina erfarenheter och reaktioner alltid sätts in i det sammanhang du lever i.
Målet
Målet med gestaltterapi är att du genom ökad medvetenhet och stärkt självstöd ska kunna bestämma kursen i ditt liv, upptäcka fler valmöjligheter och stretcha dina gränser – privat, personligt, relationellt, likaväl som proffessionellt och politiskt.
Samtal och nyfiket utforskande är gestaltterapeutens huvudsakliga verktyg. Hur utforskandet kommer till uttryck anpassas till klientens behov, förmåga och tema och syftar till att ge nya perspektiv på gjorda erfarenheter, samt att prova olika handlingsalternativ. Många har kommit i kontakt med gestaltterapin genom den teknik som omtalas som den tomma eller heta stolen, en teknik som den samtida gestaltterapin kommit att lämna allt mer. Dagens gestaltterapi lägger större vikt vid de relationella och existentiella dimensionerna. Klientens personlighet och egna önskemål har stor betydelse för hur terapin utformas.
Terapeutens roll
Gestaltterapeuter ser relationen mellan klienten och terapeuten som en bärande och verksam del av terapin. Den speglar hur du har det med kontakten med dig själv och med andra människor. Eftersom det är i relation med andra människor som vi formas och blir till, är det i relationerna vi lär oss hur vi ska förhålla oss till oss själva och vår omvärld. Därför är det också i relation med andra vi kan läkas och få nya perspektiv.
Gestaltterapeuter strävar efter jämbördighet i mötet med klienten. Vi möter dig både som yrkesperson och medmänniska och delar med oss av egna erfarenheter och de reaktioner som kommer upp i mötet med dig – om de är av värde för dig och din process. Terapeuten kan vara både stödjande och konfronterande beroende på vad du som klient behöver.
Din roll
Som klient har du inflytande över hur din utveckling framskrider. Terapin formas efter vem du är, ditt uttryck och ditt sätt fungera. Gestaltterapins metod är fenomenologisk vilket betyder att vi uppmärksammar och arbetar med det som visar sig. I gestaltterapin är det du som är specialist på att vara du, terapeuten finns där som ett redskap för dig och erbjuder dig sin blick och sin närvaro för att du ska bli uppmärksam på hur du gör för att hindra dig att ta de steg du vill ta i ditt liv.
För vem?
Gestaltterapi passar för dig som vill arbeta med dig själv utifrån din nuvarande livssituation, som vill få tillgång till hela din person och dina tillgångar. En gestaltterapeut tar emot dig som befinner dig i en djupare kris likaväl som dig som önskar fördjupning eller personlig utveckling. Eftersom kroppen har en viktig plats i gestaltterapin är den här metoden ett bra alternativ till rent kognitiva terapier och för dig som har kroppsliga symtom, känner dig främmande inför eller har bristande kontakt med dina kroppsliga signaler.
Naturligtvis är valet av terapeut viktig, efterom relationen utgör grunden i din terapi, ta därför kontakt med den terapeut som du valt och boka ett första möte för att känna efter om ni klickar. Att välja att gå in i en terapeutisk process är en investering i dig själv. Och ditt liv. Du har bara ett.
Här hittar du ett axplock med artiklar, intervjuer, krönikor och inslag som beskriver olika sätt att arbeta gestaltiskt. En uppdragsgivare, en klient, en gestaltterapeut, gestaltpraktiker eller organisationskonsult kommer till tals. Vill du läsa vad internationella kliniker, teoretiker, forskare och författare skrivit om olika begrepp, teorier eller fenomen ska du gå till biblioteket.
Poddar
Psykologbyrå är en podcast med psykologerna och gestaltterapeuterna Margareta Berggren och Lars Övling. Podden behandlar vardagspsykologi, allt från hur man präglats av syskonskaran till stresshantering eller förälskelser. Lyssna via podcaster eller podtail. Psykologbyrå har även en sida på Facebook.
Existenspodden - är en podcast för de eviga frågorna. Journalisten, författaren och existenspraktikern Agneta Lagercrantz bjuder in gäster till lätta samtal om livets djup. Hon vill i sin pod visa att det inte behöver vara svårt att prata om hopp och förtvivlan, mening och meningslöshet, helhet och splittring. Lyssna via podcaster eller podtail. Existenspodden produceras av Svenska kyrkan, Stockholms domkyrkoförsamling
Poddarna återfinns i Itunes, podtail, libsyn etc
Text
Gestaltterapeuten Boo Larsson intervjuad i Göteborgs stifts tidning Korsväg #4 2014(sid 30-33) om laddade gestalter, gestaltande, gestaltpsykologi och gestaltterapi. Ladda ner som pdf.
TV
Gestaltterapeuten, tidigare SAG:s ordförande Jojo Tuulikki Oinonen ankrade relationspanelen i TV4-soffan på juldagsmorgonen den 25 december 2014 där hon var inbjuden att prata familjeband och relationer under helg och högtid. Det blev ett livat samtal om julens allvar, perfektion, dåligt samvete och orealistiska förväntningar, om martyrskap, personligt ansvar och huruvida man ska passa på att ta upp familjekonflikterna eller kanske mest andas ett nej och stilla sitt eget sinne. Hon var där igen den 2 januari 2015 den här gången tillsammans med Ulrika Hjalmarsson Neideman och Kitty Jutbring för att prata än mer om relationer, närhetsgnissel och paradoxteori.
Text
Gestaltterapeuten Helena Kallner skrev en minnestext över dansaren Gabrielle Roth som avled i cancer 2012. Hon grundade De fem rytmerna och inspirerades av gestaltterapin. Texten Dancing dialogue, Gestalt therapy and the 5Rhythms. An obituary for Gabrielle Roth (1941–2012) publicerades i British Gestalt Journal #22.1 2013. Ladda ner pdf.
Text
En personlig betraktelse i Spegeln #3 2006 där Cecilia Bengtssons skriver om sin gestaltprocess hos gestaltterapeuten Björn Magnusson Ladda ner som pdf.
Radio
P1:s Kropp och Själ gästas då och då av gestaltterapeuter. Där har pratats om vad som skiljer olika terapiformer åt och vad det är som funkar. I ett program kunde vi följa med tre personer som alla hade problem med att ta beslut. När gestaltterapeuten Ulf Petrén fick besök av Erik fick man följa med in i terapirummet. Under rubriken "Att skiljas" deltog gestalterapeuterna Börje Jonsson och Birgitta Lindgren för att tala parterapi och konstruktiva gräl, om vägen fram till separationen, hur man kommer fram till beslutet att skiljas och hur man på bästa sätt skiljs åt. Gestaltterapeuten Allan Ericsson berättade i ett program om sin bok Skallism, om vad som händer när vi tappar håret och hur flintskalligheten kan rubba vår bild av oss själva..
Video
I det 9 minuter långa videoklippet (med historiska vingar!) ur programmet Gränslöst (TV Söder, 1994) intervjuas gestaltterapeuten Lars Berg. Han berättar om sig själv, gestaltterapins rötter, begreppets ursprung och förklarar enkelt vad gestalt handlar om. Runt honom syns Anna Bornstein, Lama Lodru och Jörgen Städje som deltog i ett samtal om närvaro och tillvarons stora perspektiv. Jörgen berättade bland annat om det nya fenomenet "Internet" som han trodde skulle få stor betydelse i samhället! Videon är digitaliserad från VHS.
Här hittar du länkar till olika organisationer, utbildningsinstitut eller sidor vi tror kan vara av intresse. Om någon av länkarna leder till tomma sidor, eller du tycker att någon saknas, skicka ett mejl tillvår webmaster»
Hur uppstår förändring? Arnold Beissers text om förändringsparadoxen "The paradoxical theory of change" (1970) är en av de mer refererade bland gestaltteraepeuter.
Joseph Melnick (PhD) och Susan Roos (PhD) utmanar i "The Myth of Closure" idén om att ofullständigt avslut, kopplat till sorg och förlust, skulle leda till neuroser eller försämrad förmåga att leva i nuet. (Gestalt review, 2007)
På Gestalt i Sverigessida kan du söka och hitta organisationskonsulter och gestaltutövare som inte har auktorisation via SAG. DÄr kan du ta del av det som sker inom gestltfältet i hela Sverige.
Utbildningsinstitut (EAGT)
GA - Gestaltakademin (Sverige) Utbildningsinstitut med treårigt utbildningsprogram för gestaltterarepeuter, gestaltpraktiker i organisation, handledning, även grundkurser och kortare kurser i personlig utveckling.
GIS - Gestaltalt Institut of Scandianvia(Danmark) Utbildningsinstitut med fyraårigt utbildningsprogram för gestaltterarepeuter, gestaltpraktiker i organisation, handledning, även grundkurser i personlig utveckling.
NGI - Norsk Gestaltinstitut(Norge) Utbildningsinstitut med fyraårigt utbildningsprogram för gestaltterarepeuter, gestaltpraktiker i organisation, handledning, även grundkurser i personlig utveckling.
Yrkesföreningar i Norden
NGF - Norsk Gestaltterapeut Föreninggrundades 1989. Föreningens kärnområde är att säkra kvaliteten för säväl terapeuter som klienter, utarbeta stadgar och etiska regler. Ger ut tidskriften Magasinet Gestalt med 2 nummer per år som du kan ladda ner.
Finlands Gestaltterapi rf (Suomen Hahmoterapiayhdistys ry) grundades 1993. Föreningens uppgift är att fungera som länk mellan olika gestaltterapeuter och personer som utbildar sig till gestaltterapeuter.
DAGT - Gestaltföreningen i Danmarkär en intresseförening som samlar danmarks gestalttterapeuter. Föreningen blev medlem i EAGT hösten 2011.
Internationella organisationer
EAGT - European Association for Gestalt Therapy EAGT är det organ som standardiserar SAG:s etiska regler, klagomålsprocedurer och krav på utbildningsstandard. EAGT lyder i sin tur under EAP (European Association for Paychotherapy). Här finner du också en samlad beskrivning av vad Gestaltterapi är (på engelska!)
AAGT - The Association for the Advancement of Gestalt Therapy(USA) är en organisation som arrangerar konferenser och samlar kunskap inom gestaltfältetcommitted to the advancement of theory, philosophy, practice and research in gestalt therapy and its various applications.
Rötterna
De tyska läkarna och psykoanalytikerna Fritz och Laura Perls utvecklade under 1940-talet gestaltterapin mot bakgrund av Sigmund Freuds "talking cure". När de skrevEgo, Hunger and Aggression (1947) växlade de över från den historisk-arkeologiska Freudianska ståndpunkten till en existentiell-upplevelsebaserad; från en associationspsykologi i delar till ett perspektiv med helheten för ögonen, från det rent verbala till det organismiska, från intellektuell tolkning till direkt uppmärksamhet här och nu, från överföring till verklig kontakt, från tanken om egot som en entitet som har gränser till tanken att egot är gränsfenomenet i sig, som innefattande den faktiska kontaktfunktionen som reglerar identifikation och alienation. När de under tidigt 50-tal flyttade till USA hade gestaltterapin utvecklats till en mer organiserad och koherent teori, tillsammans med Hefferline and Goodman skrev Perlsarna verket Gestalt Therapy - Excitement and growth in the human personality (1951).
Namnet Gestaltterapi hämtades från gestaltpsykologin (Laura föreslog existentiell terapi men fick inte gehör för sin idé), som menade att människan har ett behov av kompletta bilder och erfarenheter, och därför själv fyller i det som fattas för att göra en upplevelse begriplig och meningsfull. Det tyska ordet gestalt betyder helhet. Närheten till existentialismens tankar om individens frihet, ångest, ensamhet; ansvaret att göra egna val och skapande av mening finns redan här. Liksom influenserna från österländsk filosofi och zenbuddhismens betoning av närvaro i nuet. I de kretsar Laura rörde sig hade hon tidigt mött Kurt Goldstein, som skrev klassikern The Organism, Max Wertheimer, en av grundarna till den akademiska gestaltpsykologin och filosoferna Paul Tillich och Martin Buber.
Den fenomenologiska metoden, influerad av filosofen Edmund Husserls tankar, innebär i enkelhet att vi undersöker själva upplevelsen och det uppenbara – som det visar sig i nuet. Vi frågar inte varför, utan hur.
Den här texten ska utvecklas och kopplas tydligare till hur gestaltterapins teori och praxis utvecklats fram till idag.